var questionsArray = new Array();
    
    //Varje fråga börjar med Titel, sedan fråga, titel på svar, sedan svar.
    //questionsArray[X] = new Array('','','','');
    
    questionsArray[0] = new Array('Bör jag undersöka mitt immunsystem?', 'Som barn och tonåring hade jag varje år flera luftvägsinfektioner. Som vuxen får jag ofta förkylningar som genast går över i öron- eller bihåleinflammation. Är det dags att be vårdcentralen om en grundlig undersökning av mitt immunsystem?', 'Docent Rolf Gustafson svarar:','Jag tycker att det låter högst rimligt med en så kallad immunbristutredning. Du drabbas av luftvägsinfektioner i form av förkylningar, otiter (mellanöreinflammationer) och bihåleinflammationer. Då brukar man bland annat undersöka nivåerna av antikropparna i immunförsvaret. En sådan utredning kan göras vid din vårdcentral. Om din doktor skulle vara osäker på vilka prover som ska tas så finns specialister runt om i Sverige som gärna bistår med förslag och goda råd.');
    
    questionsArray[1] = new Array('Hur kan jag stärka mitt immunförsvar?','Jag är väldigt ofta förkyld. Det sägs att jag har ett lågt immunförsvar.','Docent Rolf Gustafson svarar:','Generellt kan man säga att du ska äta nyttigt, motionera, sova tillräckligt och naturligtvis inte röka. Du ska försöka undvika rökiga och dammiga miljöer och personer som hostar och nyser. Många upplever god effekt av nässköljning. Om du har låga nivåer av antikroppar, vilket inte är helt ovanligt, så kan det vara aktuellt att regelbundet ge gammaglobulin i injektionsform för att ersätta antikroppar som saknas.');
    
    questionsArray[2] = new Array('Är CVID en primär sjukdom?','Jag har en bekant som har CVID och har förstått att diagnosen inte är smittsam på något vis. Stämmer det? Är CVID är en så kallad primär sjukdom?','Docent Rolf Gustafson svarar:','CVID är en primär sjukdom. Orsaken finns i de antikroppsproducerande B-lymfocyterna. Den beror inte på annan sjukdom eller läkemedelsbehandling. I sådana fall kallas det för sekundär immunbrist. CVID är på intet sätt smittsam. Sjukdomen är genetiskt betingad. Den kan debutera tidigt i livet men oftast sker det i åldern 15-50 år. CVID står för Common Variable Immunodeficiency, "variabel immunbrist".');
    
    questionsArray[3] = new Array('Har jag symptom på immunbrist?','Jag har de senaste åren erfarit ett allt sämre allmäntillstånd med återkommande öroninfektioner, svampinfektion i mun, psoriasisliknande åkomma på fotsulor, klåda och enorm trötthet. Kan detta vara symptom på immunbrist?','Docent Rolf Gustafson svarar:','En immunbrist kan inte uteslutas utifrån din beskrivning. Ibland kan immunbrist vara orsakad av en annan sjukdom eller läkemedelsbehandling, så kallad sekundär immunbrist. En immunologisk utredning kan eventuellt ge svar på bakomliggande orsaker till den typen av symptom du beskriver.');
    
    questionsArray[4] = new Array('Magont och ledvärk – hör det ihop med immunbrist?','Jag har en dotter som har immunbrist. Det är nu konstaterat att min andra dotter också har immunbrist. Sedan hon var sex år så har hon haft ont i magen. Ibland har hon har även ont i lederna. Kan det höra ihop med immunförsvaret?','Professor Anders Fasth svarar:','Vissa typer av mag- och tarmbesvär kan vara vanliga vid vissa typer av immunbrist. Ledbesvär kan också förekomma vid immunbrist. Får man behandling så att antalet infektioner minskar så brukar också ledbesvären bli bättre.');
    
    questionsArray[5] = new Array('Vad menas med ”rubbning av gammaglobuliner”?','Min make har fått besked att han har ”rubbning av gammaglobuliner”. Vad menas med det?','Docent Rolf Gustafson svarar:','Uttrycket ”rubbning av gammaglobuliner” kan betyda att man antingen har sänkta eller förhöjda nivåer av antikroppar. Det mest sannolika är att det rör sig om en sänkning.');
    
    questionsArray[6] = new Array('Kan lunginflammationer bero på immunbrist?','Min dotter har på två år haft två lunginflammationer och en hudinfektion. Hon hade också två troliga lunginflammationer som liten, och även ett par öroninflammationer. Mormor har immunbrist. Kan detta vara immunbrist?','Professor Anders Fasth svarar:','Ja, men det är inte särskilt troligt. Man skulle behöva veta mer. Mitt förslag är att en barnläkare undersöker din dotter och att man då inte bara tänker på immunbrist utan också andra orsaker till lunginflammationerna som till exempel allergi och astma.');
    
    questionsArray[7] = new Array('Kan nästa barn också få immunbrist?','Min treåriga son har hypogammaglobulinemi. Jag har också någon immunbrist, som inte är färdigutredd. Om jag får ett barn till, hur stor är då risken att även detta barn får immunbrist?','Professor Anders Fasth svarar:','Om sonens immunbrist är ärftlig eller ej kan bara avgöras efter en slutgiltig diagnos på dig. Först då kan frågan om risken för att ett syskon också skall drabbas besvaras.');
    
    questionsArray[8] = new Array('Kan min son åka buss?','Min son har hypogammaglobulinemi. Jag åker buss eftersom jag inte har körkort. Min son måste följa med till stora köpcentra för att handla. Var ska man dra gränsen?','Professor Anders Fasth svarar:','En person med gammaglobulinbrist och behandling med gammaglobulin brukar kunna leva ett normalt liv med mycket få ”förbud”. Det handlar om att exempelvis undvika ställen med mycket folk i influensatider.');
    
    questionsArray[9] = new Array('Vad är normal infektionsfrekvens i förskoleåldern?','Min femåriga dotter har de senaste åren haft 7-8 övre luftvägsinfektioner per år. 2-3 varje år har behandlats med antibiotika. Hon har sänkt IgA (0,24), i övrigt normalt immunförsvar. Är det normalt?','Professor Anders Fasth svarar:','Hos barn på förskola varierar antalet övre luftvägsinfektioner mellan 4-5 och upp till 12 per år. Den stora majoriteten är orsakade av virus och barnen får som regel inte så hög feber och framförallt inte hög feber så många dagar. Infektionen brukar gå över på 7-10 dagar. Lågt IgA i denna ålder förklarar sannolikt inte en eventuell infektionskänslighet. Först när IgA ligger lägre än 0,05g/l så har man en brist. Det är mycket stor variation när barn når normala värden av IgA.');
    
    questionsArray[10] = new Array('Vad kan jag göra åt upprepade virusinfektioner?','Jag har haft upprepade virusinfektioner, med långdragen hosta i 8-12 veckor, nästäppa, ibland feber, allmän sjukdomskänsla och trötthet. Allergitest och astmautredning har ej visat något. Vad kan jag göra?','Docent Rolf Gustafson svarar:','Vid återkommande virusinfektioner brukar man göra en ordentlig utredning. Då undersöks tecken till allergier eller astma. Oftast undersöks att immunförsvaret fungerar som det ska. Man tittar närmare på nivån av antikroppar. Vi har fyra olika typer av antikroppar och vid de besvär som du beskriver så brukar man analysera huvudgrupperna i form av IgG, IgA och IgM. Man undersöker även det som kallas för IgG-subklasser (IgG1, IgG2, IgG3 och IgG4). Detta sker genom ett vanligt blodprov som skickas till ett immunologiskt laboratorium för analys. IgG3-brist kan vara förklaringen till dina besvär. Denna utredning kan du göra hos husläkare eller annan läkarmottagning. Om de hittar en immunbrist kan man få komma till någon mottagning som har specialiserat sig på just detta.');
    
    questionsArray[11] = new Array('Ska IgG-subklassbrist behandlas? ','Min mor har IgG3-brist och hon ska själv få besluta om den ska behandlas eller ej. Bör IgG3-brist behandlas? Vilket läkemedel skulle i så fall vara aktuellt?','Docent Rolf Gustafson svarar:','Personer med IgG3-brist kan ha mycket varierande klinisk bild. Vissa personer har ingen ökad infektionsbenägenhet medan andra drabbas ofta. I de flesta fall är det antalet infektioner som är vägledande. Det finns studier som visar att cirka 70 procent av dem som behandlas förbättras påtagligt med gammaglobulinbehandling. Valet av läkemedel avgörs av individuella faktorer och klinikens policy. Då IgG3 har den kortaste halveringstiden (5-7 dagar) av subklasserna så är det åtminstone ur teoretisk synpunkt rimligt att fördela dosen så att behandlingen sker en gång per vecka. Subkutan behandling kan vara en fördel då det är möjligt med hembehandling, efter utbildning och förstås efter enskild bedömning.');
    
    questionsArray[12] = new Array('Vilken betydelse har IgG4?','','Docent Rolf Gustafson svarar:','Vi tar inte hänsyn till IgG4 vad gäller ökad infektionsbenägenhet. Cirka en fjärdedel av befolkningen har låga nivåer av IgG4. Någon klinisk betydelse har det därför inte.');
    
    questionsArray[13] = new Array('Kan IgG-brist växa bort?','Vi har tvillingpojkar som just har börjat med gammaglobulinbehandling. Jag undrar hur vanligt det är att pojkar växer ifrån IgG-brist.','Professor Anders Fasth svarar:','Gammaglobulinbrist kan ej växa bort. Detta är under förutsättning att man verkligen har funnit att man nästan helt saknar de olika antikropparna IgG, IgA och IgM. Har man däremot sagt att pojkarna är infektionskänsliga med många öroninflammationer och lite lågt gammaglobulin eller lite lågt av en undergrupp till antikroppen IgG (IgG subklassbrist) så är svaret mer osäkert. Då kan det kanske växa bort.');
    
    questionsArray[14] = new Array('Har min dotter ett dåligt immunförsvar?','Min fyraåriga dotter har glutenintolerans. Vid en tarmbiopsi fick vi nyligen veta att hon har IgA-brist. Tarmbiopsin visade på frisk tarm men hon har väldigt oregelbunden avföring. Hon har ofta ont i magen, kan bajsa på sig, har ofta urinvägsinfektioner och öroninfektioner. Är det någon på dagis som är sjuk så VET jag att hon får det. Hänger detta ihop?','Professor Anders Fasth svarar:','Glutenintolerans och IgA-brist hör ihop på något sätt som vi inte riktigt förstår. Barn som insjuknar i glutenintolerans har oftast vid själva diagnostillfället normalt eller högt IgA för att något år senare ofta ha IgA-brist. IgA är överhuvudtaget lite ”lurigt” hos barn. Det kan ta lång tid innan en del barn tillverkar IgA i normal mängd, medan andra barn förlorar sitt IgA under barndomen. Vi vet att personer med IgA-brist har en ökad risk för bakteriella infektioner särskilt i övre delarna av luftvägarna (öron, bihålor), men också att kanske så många som 50 procent inte har några besvär alls av sin IgA-brist. Det blir svårare att bedöma om IgA-bristen betyder något då er dotter är i en ålder då alla barn har många infektioner. Det är först när antalet bakteriella infektioner blir väldigt högt för barnets ålder eller vid flera lunginflammationer som misstanken om IgA-brist kan spela roll eller att andra defekter finns. IgA-brist är nämligen ibland kopplat till brist på undergrupper av IgG (IgG-subklassbrister).');
    
    questionsArray[15] = new Array('Kan vår dotter träffa andra barn?','Vår dotter är 14 månader och har multipel födoämnesallergi och IgA-brist. Hur skall vi förhålla oss då det gäller kontakt med andra barn?','Professor Anders Fasth svarar:','Att ha lågt, men påvisbar mängd IgA, är såvitt man vet inte förenat med extra risk för infektioner. Enbart en total brist är kopplad till problem som infektionskänslighet, glutenintolerans och vissa autoimmuna sjukdomar. Jag kan därför tyvärr inte ge ett säkert svar på din fråga. Total IgA-brist definieras som mindre än 0,05 gram IgA per liter serum.');
    
    questionsArray[16] = new Array('Kan matvanor framkalla IgA-brist hos barn?','Kan ett barn framkalla IgA-brist genom att inte äta någon mat under sitt första levnadsår? Barnet äter bara specialvälling.','Professor Anders Fasth svarar:','Nej, man kan inte få IgA-brist (eller annan antikroppsbrist) genom att enbart äta en viss sorts mat.');
    
    
var medArray = new Array();

    //Varje fråga börjar med Titel, sedan fråga, titel på svar, sedan svar.
    //medArray[X] = new Array('','','','');
    
    medArray[0] = new Array('Vad kan patienterna själva göra för att förbättra immunsystemets funktion och minska risken för framtida infektioner? ','','Professor Anders Fasth svarar:','Att förbättra immunsystemets funktion går knappast; däremot kan ju en person göra en hel del för att förbättra sin situation rent allmänt. Exempel på detta är rökstopp, behandla obstruktiva luftvägsbesvär optimalt, god kosthållning och ett allmänt sundare liv genom att stärka konditionen och gå ner i vikt. Allt detta har också sin betydelse för personens infektionskänslighet.');
    
    medArray[1] = new Array('Lönar det sig att ta prover på IgG-subklasser + komplementfaktorer på de patienter som fått diagnosen "Kronisk sinuit" och som har normala värden av IgG, IgA och IgM?','','Professor Anders Fasth svarar:','Visst kan det löna sig, men det beror på omständigheterna runt omkring. Kronisk sinuit betyder antagligen att det inte är förskolebarn, utan tonåring eller vuxen. Finns det andra bakteriella infektioner? Är lokala förhållanden uteslutna som anatomiska faktorer och allergier?');
    
    medArray[2] = new Array('Basalutredning kostar ca 1000 kr - vad ingår, vart skickas proverna?','','Professor Anders Fasth svarar:','Som jag ser det finns ingen ”basalutredning” i generell betydelse, t.ex. för populationsscreening. Det gäller istället att fundera över sjukhistorien i det enskilda fallet. Vettiga frågor för att närma sig en misstanke kan vara vilken typ av infektioner patienten har; var sitter de; är det alltid samma lokal? Om det gäller en vuxen handlar det ju oftast om upprepade bakteriella infektioner i luftvägarna. Vad är då ”många” infektioner? Låt oss säga att hos vuxna går gränsen vid >4 antibiotikabehandlade infektioner de senaste två åren, alternativt minst en allvarlig infektion som sepsis eller meningit, eller kronisk bilateral sinuit. Smittämnet ger vägledning för hur utredningen skall läggas upp; det gäller som vanligt att begränsa utredningsarbetet och att göra det enklaste och vanligaste först. Luftvägsinfektioner med kapslade bakterier associeras med B-cellsdefekter. Utredningen i första steget blir därför att utesluta neutropeni och hypogammaglobulinemi vilket görs med biokemisk analys av LPK, diff. och IgG, IgA, och IgM. I ett andra steg, om ovanstående inte gav napp och misstanken kvarstår, utreds IgG-subklassbrister samt dålig antikroppsproduktion mot vissa smittämnen, framförallt pneumokocker och inte att förglömma (om än sällsynt) komplementdefekter. Dessa enkla prover kan de flesta klin. kem- laboratorier utföra, vid behov kompletterat med prov till kliniskt immunologiskt laboratorium.');
    
    medArray[3] = new Array('Hur många barn med svår immunbrist föds i Sverige?','','Anders Fasth svarar:','Flertalet av de svåra medfödda immunbristtillstånden är mycket ovanliga. Uppskattningsvis föds 1-2 barn om året (1,5/100 000 nyfödda) med svår kombinerad immundefekt (SCID), och ytterligare 1-2 barn med andra svåra immunbristsjukdomar såsom Wiskott-Aldrich syndrom, hyper-IgM syndrom och ataxia-telangiektasia. Undantaget från ovanligheten är DiGeorges sjukdom (22q11-deletionssyndromet, CATCH22, velokardiofasciellt syndrom). Det är den vanligaste T-cellsdefekten som drabbar ca 1/4000 nyfödda barn, med andra ord 20-25 ”nya” barn per år och sammantaget finns några hundra personer med 22q11-deletionssyndrom i Sverige.');
    
    medArray[4] = new Array('Vid misstanke om SCID: Hur ser senaste rekommendationerna ut beträffande initial handläggning och remiss?','','Anders Fasth svarar:','Svår kombinerad immunbrist (förkortat SCID) upplevs ofta som en så exotisk och krånglig sjukdom att denna diagnos hamnar långt ner på listan över tänkbara förklaringar till barnets symtom. Men tidig diagnos är livsviktig för de barn som föds med svår kombinerad immunbrist. Om de benmärgstransplanteras (blodstamcellstransplantation) inom 2-3 månaders ålder så botas i princip alla, medan redan ett halvårs fördröjning försämrar prognosen så att bara ca 15 % av dem som saknar syskongivare botas. Och det saknar de flesta som diagnostiseras sent då de är första barnet i familjen. Det är viktigt att inte ha en defaitistisk inställning till dessa barn för om de hittas tidigt blir de flesta varaktigt botade.<br/><br/>Barn med SCID, Brutons sjukdom, medfödd agranulocytos etc hittas också vanligen under de första 18 mån. SCID är fortfarande en akut sjukdom där blotta misstanken skall medföra omedelbar remiss till regionspecialist med vana att handlägga SCID — för snarast möjliga utredning vid regioncentrum. <br/><br/> Det finns ett flertal svåra kombinerade immundefekter och T-cellsdefekter, t.ex. SCID och Wiskott-Aldrichs syndrom, och självklart behöver inte en icke-specialist ha detaljkunskaper om dem. Det viktiga är att veta hur sjukdomarna presenterar sig så att barnen snabbt kommer till regionspecialist.<br/><br/><b>Misstanke om SCID uppstår då anamnesen visar ”failure to thrive”, vaga infektionssymtom, t.ex. långdragen bronkit, långdragen diarré plus absolut lymfocyttal < 2,0 x 109/l hos barn under ½ - 1 år.</b><br/><br/>Nya former av SCID upptäcks hela tiden och bilden blir allt mer komplicerad. Hittills har fem olika grupper av kombinerade immundefekter diagnostiserats i Sverige, men med fler personer från andra världsdelar i det svenska samhället ökar sannolikheten för att också andra  former av SCID hittas i Sverige. Fortfarande gäller dock den praktiska uppdelningen i T-B+NK-, och T-, B-, NK+.<br/><br/>Efter transplantation är det en aning sämre prognos för barn med T-B- SCID, särskilt om obesläktad givare eller T-cellsrenad märg används. Ett exempel på en ”ny” SCID är CD3delta- SCID, dvs då en av de molekyler som ingår i CD3-komplexet ej uttrycks.');
    
    medArray[5] = new Array('Vad är risken för överföring av HIV och andra sjukdomar vid behandling med immunglobulin?','','Anders Fasth svarar:','Riskerna för smitta är utomordentligt små med immunglobulin (gammaglobulin) givet subkutant eller intravenöst. HIV och olika former av hepatit testas minutiöst av alla stora tillverkare. Både givare och den färdiga produkten testas. Därtill kommer att all tillverkning sker med olika virusdödande steg under processen. Dock är immunglobuliner biologiska preparat och därför går det aldrig att säga att risken är noll. Ett nytt virus kan t.ex. dyka upp där vi inte har testmetoder för att upptäcka det.');
    
var wordsArray = new Array();

wordsArray[0] = 'Främmande ämne från till exempel bakterier eller virus som ger upphov till ett immunsvar genom stimulering av T- och B-lymfocyter.';

wordsArray[1] = 'Leukocyter som kan fagocytera (äta upp) och presentera ett antigen på sin cellyta. På så sätt kan de andra leukocyterna i det specifika immunförsvaret avgöra om antigenet är farligt eller ofarligt. Monocyter är ett exempel på en antigenpresenterande cell.';

wordsArray[2] = 'Proteiner som produceras och utsöndras av B-lymfocyter närde stimuleras av ett antigen (främmande ämne). Kallas även för gammaglobuliner och immunglobuliner.';

wordsArray[3] = 'Sänkta nivåer av immunglobuliner';

wordsArray[4] = 'Sjukdomstillstånd som orsakas av att immunförsvaret angriper kroppens egna celler eller vävnader.';

wordsArray[5] = 'Är en typ av vit blodkropp som bildas av stamceller i benmärgen. B-lymfocyterna är de som producerar antikroppar.';

wordsArray[6] = 'Encelliga mikroorganismer som både kan orsaka sjukdom och vara nyttiga.';

wordsArray[7] = 'Vävnad i skelettets hålrum där erytrocyter (röda blodkroppar), leukocyter (vita blodkroppar) och trombocyter (blodplättar) bildas.';

wordsArray[8] = 'Ett samlingsnamn för olika signalsubstanser inom immunförsvaret med en stimulerande eller hämmande effekt på immunförsvarets celler.';

wordsArray[9] = 'Förmåga att skada eller döda andra celler. Ordet kommer från det grekiska ordet toxikon, som betyder gift. Ett exempel på cytotoxiska celler är T-mördarceller.';

wordsArray[10] = 'De vita blodkroppar som kan fagocytera (äta upp) och bryta ner invaderande bakterier och främmande ämnen. Exempel på fagocyter är monocyter, makrofager och granulocyter.';

wordsArray[11] = 'Ett annat namn på antikroppar, kallas även för immunglobuliner.';

wordsArray[12] = 'Ett samlingsnamn för en typ av vita blodkroppar som kan fagocytera (äta upp) och bryta ned främmande ämnen.';

wordsArray[13] = 'Minskad blodvolym i kroppen.';

wordsArray[14] = 'Typ av antikropp som finns i blod, i tårvätska, i saliv och på slemhinnorna i andningsvägar samt i magtarmkanalen.';

wordsArray[15] = 'Antikropp vars funktion ännu är relativt okänd.';

wordsArray[16] = 'Antikropp som normalt förekommer i små mängder i blodet. lgE medverkar bland annat vid allergiska reaktioner och vid infektioner som orsakas av stora mikroorganismer så som maskar';

wordsArray[17] = 'Den antikropp som är vanligast i blodet och den enda som kan överföras till fostret från mamman via moderkakan (placenta) under graviditeten. Denna typ av immunglobulin ingår i försvaret mot bakterier och virus.';

wordsArray[18] = 'Typ av antikropp som förekommer i blodet och fungerar i stort sett på samma sätt som IgG men bildas i ett tidigare skede vid en infektion.';

wordsArray[19] = 'Ett annat namn på antikroppar. Immunglobuliner (Ig) är indelade i fem klasser: IgG, IgA, IgM, IgD och IgE (se ovan). Kallas även för gammaglobuliner.';

wordsArray[20] = 'Immunsystemets reaktion på främmande ämnen.';


wordsArray[21] = 'Behandling då immunglobulin infunderas direkt in i en ven.';

wordsArray[22] = 'Ett flertal proteiner som återfinns i inaktiv form i blodcirkulationen och som ingår i det ospecifika immunförsvaret. När komplementsystemet aktiveras kopplas de olika proteinerna ihop och kan bland annat medverka till att döda bakterier.';

wordsArray[23] = 'Vita blodkroppar som har en avgörande roll i kroppens immunförsvar. De olika typerna av leukocyter är monocyter/makrofager, lymfocyter och granulocyter.';

wordsArray[24] = 'Levande men försvagat virus används i vaccinet.';

wordsArray[25] = 'Vätska som innehåller flera av immunförsvarets komponenter och som flödar genom kroppens vävnader via lymfkärl och lymfkörtlar.';

wordsArray[26] = 'Små bönformade vävnader spridda i hela kroppen och som utgör en samlingsplats för de olika celler och faktorer som behövs för att kunna producera ett immunsvar.';

wordsArray[27] = 'Små vita blodkroppar som återfinns i blodet samt i lymfvävnad så som mjälte och lymfkörtlar. Det finns två huvudgrupper av lymfocyter: B-lymfocyter och T-lymfocyter.';

wordsArray[28] = 'En ”kedja” i blodet som består av cirka 15 proteiner. Kedjan är en del av komplementsystemet och kan döda bakterier genom att punktera bakteriens yta. Se även komplementsystemet.';

wordsArray[29] = 'Stora vita blodkroppar som återfinns i kroppens olika vävnader som kan fagocytera (äta upp) och bryta ner invaderande bakterier och främmande ämnen.';

wordsArray[30] = 'Samlingsnamn för bland annat virus, bakterier och svampar.';


wordsArray[31] = 'Stora vita blodkroppar som återfinns i blodet och som kan fagocytera (äta upp) och bryta ner invaderande bakterier och främmande ämnen.';

wordsArray[32] = 'Sjukdomsframkallande mikroorganismer som till exempel virus och bakterier.';

wordsArray[33] = 'B-lymfocyter som efter aktivering producerar och utsöndrar immunglobuliner.';

wordsArray[34] = 'Celler som finns i stora mängder i benmärgen och som är ursprungscellen till alla blodkroppar som erytrocyter (röda blodkroppar), leukocyter (vita blodkroppar) och trombocyter (blodplättar).';

wordsArray[35] = 'En undergrupp av lymfocyter som hjälper B-lymfocyterna och T-lymfocyterna så att de kan fungera optimalt. Kallas även för T-hjälparlymfocyter.';

wordsArray[36] = 'Lymfocyter som utvecklas i thymus (brässen). T-lymfocyter har dels en reglerande och samordnande funktion i vårt immunförsvar (T-hjälparceller), dels en förmåga att kunna avdöda celler som är virusinfekterade eller visar tecken på att utvecklas till cancer (T-mördarceller).';

wordsArray[37] = 'T-lymfocyter som kan döda mikroorganismer eller celler som blivit infekterade av mikroorganismer. Kallas även för T-mördarlymfocyter.';

wordsArray[38] = 'Blodplättar. De minsta av blodets celler. Deras primära funktion är att förhindra blödningar genom att medverka i koagulationsprocessen.';

wordsArray[39] = 'Lymfoid körtel belägen framför hjärtat bakom den övre delen av bröstbenet. Tymus fungerar som en ”skola” för T-lymfocyter. Den växer i storlek från barndomen och upp i tonåren, därefter minskar den i storlek. Kallas även för brässen.';

wordsArray[40] = 'Avdödat eller försvagat smittämne som stimulerar bildningen av skyddande antikroppar hos den person det ges till.';


wordsArray[41] = 'Mycket små och enkla mikroorganismer som endast innehåller sin egen arvsmassa och behöver levande celler för att kunna föröka sig.';

wordsArray[42] = 'Flödesmotstånd i en vätska som orsakas av friktionen mellan de molekyler och partiklar som finns i vätskan.';

wordsArray[43] = 'Vita blodkroppar som har en avgörande roll i kroppens immunförsvar. De olika typerna av leukocyter är monocyter/makrofager, lymfocyter och granulocyter.';

wordsArray[44] = 'Undersökning av aktiviteten hos skelettmuskler i vila, arbete och elektrisk stimulering.';

function showPopper(event, i) {
  
  var x=event.clientX;
  var y=event.clientY + document.documentElement.scrollTop;

  var ele = document.getElementById('popper');
  ele.style.visibility = 'visible';
  ele.style.left = x+20 + 'px';
  ele.style.top = y-30 + 'px';
  
  ele.innerHTML = '<div class="top"></div><div class="middle">' + wordsArray[i] + '</div><div class="bottom"></div>' ;
  
}

function hidePopper() {
  var ele = document.getElementById('popper');
  
  ele.style.visibility = 'hidden';
}

function getRandomPage() {
    var random = Math.random();
    var page;
    
    if (random<0.25)
        page="patient1.html";
    else if (random <0.5)
        page="patient2.html";
    else if (random <0.75)
        page="patient3.html";
    else
        page="patient4.html";
    return page;
    
}

function printRandomDiv() {
     var random = Math.random();
     var divText;
     var page;
     var title;
    
    if (random<0.25) {
        page="patient1.html";
        title= "\"Jag trodde det var träningsvärk\"";
        }
    else if (random <0.5){
        page="patient2.html";
        title= "\"Jag fick samtalshjälp\"";
        }
    else if (random <0.75){
        page="patient3.html";
        title= "\"Jag ville inte berätta för någon\"";
        }
    else {
        page="patient4.html";
        title="\"Framför mig stod en förebild\"";
        }

    
    divText = "<a class=\"Box Teaser\" href=\"" + page + "\"><div class=\"BoxContent fc\"><h1>Patientberättelser</h1><p>" + title +"</p></div></a>";
    
    document.write(divText);
}

function printQuestions() {
    
    for (var i = 0; i<questionsArray.length; i++) {
        document.write('<a class="questionList" href="#" onclick="printAnswers(' + i +'); return false;">' + questionsArray[i][0] + '</a><br/>');
        
        if(i==questionsArray.length-1) {
          document.write("<hr />");
        }
    }
    
    
}

function printAnswers(id) {
  document.getElementById('titel').innerHTML = questionsArray[id][0];
  document.getElementById('question').innerHTML = questionsArray[id][1];
  document.getElementById('doctor').innerHTML = questionsArray[id][2];
  document.getElementById('answer').innerHTML = questionsArray[id][3];
}

function printQuestionsMed() {
    
    for (var i = 0; i<medArray.length; i++) {
        document.write('<a class="questionList" href="#" onclick="printAnswersMed(' + i +'); return false;">' + medArray[i][0] + '</a><br/>');
        
        if(i==medArray.length-1) {
          document.write("<hr />");
        }
    }
    
    
}

function printAnswersMed(id) {
  document.getElementById('titel').innerHTML = medArray[id][0];
  document.getElementById('question').innerHTML = medArray[id][1];
  document.getElementById('doctor').innerHTML = medArray[id][2];
  document.getElementById('answer').innerHTML = medArray[id][3];
}

function printFooter() {
  document.write('&copy; 2009 Baxter Medical AB. Sidan senast uppdaterad 2009-10-23. | <a href="http://www.baxter.com/information/legal/copyright_legal_disclaimer.html" target="_blank">Copyright &amp; Legal Disclaimer</a>  |  <a href="http://www.baxter.com/information/privacy/index.html?WT.svl=urlforwarding" target="_blank">Privacy</a>  |  <a href="pul.html">Personuppgiftslagen</a><a title="Kvalitetsmärkning; 2009-05-06. Länk till LIFs kvalitetsmärkningssida för webbplatsen www.antikroppar.nu"  href="http://www.lif.se/cs/default.asp?id=40741"><img src="images/Kvalitetssymbol_R.gif" alt="Kvalitetsmärkning; 2009-05-06.  Länk till LIFs kvalitetsmärkningssida för webbplatsen www.antikroppar.nu" border="0" valign="middle" align="middle" style="display:inline; margin-left:55px;" /></a>');
}


function printMedicalPuffs() {
  
  document.write('<a class="Box Teaser" href="litteraturservice.html"><div class="BoxContent">' +
							'<h1>Litteraturservice</h1>'+
							'<p>Välkomna till vår Litteraturservice för artiklar om  immunglobulinbehandling. Här får du möjlighet att ta del av nyheter inom området.</p>'+
						'</div></a><a class="Box Teaser" href="bestallmaterial.html">'+
						'<div class="BoxContent"><h1>Beställ material</h1><p>Här kan du beställa material till din klinik.</p>'+
						'</div></a><a id="TeaserQA" class="Box Teaser" href="fragamedexperter.html">'+
						'<div class="BoxContent fc"><h1>Fråga våra medicinska experter</h1><p>Ställ frågor om antikroppar till våra medicinska experter.</p></div></a>');
}

function neurologicalpuff() {
      document.write('<a class="Box Teaser" href="neurologiskutredning.html">'+
						'<div class="BoxContent">'+
							'<h1>Neurologisk utredning</h1>'+
							'<p>'+
								'Lär dig mer om hur en neurologisk undersökning går till.'+
							'</p>'+
						'</div>'+
						'</a>');
}

function printAboutPuffs() {
  
  document.write('<a class="Box Teaser" href="animation.html">'+
						'<div class="BoxContent">'+
							'<h1>Följ med in i nervsystemet</h1>'+
							'<p>'+
								'En animation.'+
							'</p>'+
						'</div>'+
						'</a>');
						

					printRandomDiv();


					document.write('<a id="TeaserQA" class="Box Teaser" href="fragadoktorn.html">'+
						'<div class="BoxContent fc">'+
							'<h1>Fråga våra medicinska experter</h1>'+
							'<p>Ställ din fråga om antikroppar till våra medicinska experter och läs tidigare besvarade frågor.</p>'+
						'</div>'+
					'</a>');
}

function printPatientPuffs() {
    printRandomDiv();
    
    document.write('<a id="Teaser" class="Box Teaser" href="gbskronikan.html">'+
						'<div class="BoxContent fc">'+
							'<h1>GBS-krönikan</h1>'+
							'<p>Fokus på möjligheter</p>'+
						'</div>'+
					'</a>');
    
    document.write('<a id="TeaserQA" class="Box Teaser" href="fragadoktorn.html">'+
						'<div class="BoxContent fc">'+
							'<h1>Fråga våra medicinska experter</h1>'+
							'<p>Ställ din fråga om antikroppar till våra medicinska experter och läs tidigare besvarade frågor.</p>'+
						'</div>'+
					'</a>');
}

function printHeadLinks() {
  document.write('<div id="Logo"><a href="index.html"><a href="index.html"><img src="images/logo.gif"  width="253" height="111" alt="Antikroppar.nu" /></a></div>'+
	'<div id="Menu" class="fc">'+
					'<ul id="Toolbar" class="fc">'+
					'<li><a href="index.html">Förstasidan</a></li>'+
					'<li><a href="contact.html" title="Kontaktinformation">Kontakta oss</a></li>'+
					'</ul>');
}

function printMainMenu(number) {
  if(number==0) {
    document.write('<li><a href="om_autoimmunitet.html" title="Information om autoimmunitet och autoimmuna sjukdomar">Om antikroppar</a></li>'+
					'<li><a href="allmanhet.html" title="Information för allmänheten">För patienter</a></li>'+
					'<li><a href="endastvardpers.html" title="Information f&ouml;r v&aring;rdpersonal">För vårdpersonal</a></li>');
  }
  else if(number==1) {
    document.write('<li><a class="Active" href="om_autoimmunitet.html" title="Information om autoimmunitet och autoimmuna sjukdomar">Om antikroppar</a></li>'+
					'<li><a href="allmanhet.html" title="Information för allmänheten">För patienter</a></li>'+
					'<li><a href="endastvardpers.html" title="Information f&ouml;r v&aring;rdpersonal">För vårdpersonal</a></li>');
  }
   else if(number==2) {
    document.write('<li><a href="om_autoimmunitet.html" title="Information om autoimmunitet och autoimmuna sjukdomar">Om antikroppar</a></li>'+
					'<li><a class="Active" href="allmanhet.html" title="Information för allmänheten">För patienter</a></li>'+
					'<li><a href="endastvardpers.html" title="Information f&ouml;r v&aring;rdpersonal">För vårdpersonal</a></li>');
  }
   else if(number==3) {
    document.write('<li><a href="om_autoimmunitet.html" title="Information om autoimmunitet och autoimmuna sjukdomar">Om antikroppar</a></li>'+
					'<li><a href="allmanhet.html" title="Information för allmänheten">För patienter</a></li>'+
					'<li><a class="Active" href="vardpersonal.html" title="Information f&ouml;r v&aring;rdpersonal">För vårdpersonal</a></li>');
  }
}

function printMenuAbout(number) {
  if(number==0) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a href="immunologi.html">Vad är immunologi?</a></li>'+
					'<li><a href="immunsystemet.html">Så funkar immunförsvaret</a></li>'+
					'<li><a href="nervsystemet.html">Så funkar nervsystemet</a></li>'+
					'</ul>');
  }
  else if(number==1) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a class="Active" href="immunologi.html">Vad är immunologi?</a></li>'+
					'<li><a href="immunsystemet.html">Så funkar immunförsvaret</a></li>'+
					'<li><a href="nervsystemet.html">Så funkar nervsystemet</a></li>'+
					'</ul>');
  }
  else if(number==2) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a  href="immunologi.html">Vad är immunologi?</a></li>'+
					'<li><a class="Active" href="immunsystemet.html">Så funkar immunförsvaret</a></li>'+
					'<li><a href="nervsystemet.html">Så funkar nervsystemet</a></li>'+
					'</ul>');
  }
  else if(number==3) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a  href="immunologi.html">Vad är immunologi?</a></li>'+
					'<li><a href="immunsystemet.html">Så funkar immunförsvaret</a></li>'+
					'<li><a class="Active" href="nervsystemet.html">Så funkar nervsystemet</a></li>'+
					'</ul>');
  }


}

function printMenuPatients(number) {
  if(number==0) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a href="autoimmunasjukdomar.html">Vad är autoimmuna sjukdomar?</a></li>'+
					'<li><a href="guillainbarressyndrom.html">Guillain-Barrés syndrom</a></li>'+
					'<li><a href="gammaglobulinbehandling.html">Immunglobulinbehandling</a></li>'+
					'</ul>');
  }
  else if(number==1) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a class="Active" href="autoimmunasjukdomar.html">Vad är autoimmuna sjukdomar?</a></li>'+
					'<li><a href="guillainbarressyndrom.html">Guillain-Barrés syndrom</a></li>'+
					'<li><a href="gammaglobulinbehandling.html">Immunglobulinbehandling</a></li>'+
					'</ul>');
  }
  else if(number==2) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a href="autoimmunasjukdomar.html">Vad är autoimmuna sjukdomar?</a></li>'+
					'<li><a class="Active" href="guillainbarressyndrom.html">Guillain-Barrés syndrom</a></li>'+
					'<li><a href="gammaglobulinbehandling.html">Immunglobulinbehandling</a></li>'+
					'</ul>');
  }
  else if(number==3) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a href="autoimmunasjukdomar.html">Vad är autoimmuna sjukdomar?</a></li>'+
					'<li><a href="guillainbarressyndrom.html">Guillain-Barrés syndrom</a></li>'+
					'<li><a class="Active" href="gammaglobulinbehandling.html">Immunglobulinbehandling</a></li>'+
					'</ul>');
  }
}

function printMenuMedical(number) {
  if(number==0) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a href="lakemedel.html">IVIG-läkemedel</a></li>'+
					'<li><a href="hurgerman.html">Hantering av IVIG-läkemedel</a></li>'+
					'<li><a href="plasmasakerhet.html">Plasmasäkerhet</a></li>'+
					'<li><a href="lankar.html">Länkar</a></li>'+
					'</ul>');
  }
  else if(number==1) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a class="Active" href="lakemedel.html">IVIG-läkemedel</a></li>'+
					'<li><a href="hurgerman.html">Hantering av IVIG-läkemedel</a></li>'+
					'<li><a href="plasmasakerhet.html">Plasmasäkerhet</a></li>'+
					'<li><a href="lankar.html">Länkar</a></li>'+
					'</ul>');
  }
  else if(number==2) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a href="lakemedel.html">IVIG-läkemedel</a></li>'+
					'<li><a class="Active" href="hurgerman.html">Hantering av IVIG-läkemedel</a></li>'+
					'<li><a href="plasmasakerhet.html">Plasmasäkerhet</a></li>'+
					'<li><a href="lankar.html">Länkar</a></li>'+
					'</ul>');
  }
  else if(number==3) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a href="lakemedel.html">IVIG-läkemedel</a></li>'+
					'<li><a href="hurgerman.html">Hantering av IVIG-läkemedel</a></li>'+
					'<li><a class="Active" href="plasmasakerhet.html">Plasmasäkerhet</a></li>'+
					'<li><a href="lankar.html">Länkar</a></li>'+
					'</ul>');
  }
  else if(number==4) {
    document.write('<ul id="SubMenu" class="fc">'+
					'<li class="first"><a href="lakemedel.html">IVIG-läkemedel</a></li>'+
					'<li><a href="hurgerman.html">Hantering av IVIG-läkemedel</a></li>'+
					'<li><a href="plasmasakerhet.html">Plasmasäkerhet</a></li>'+
					'<li><a class="Active" href="lankar.html">Länkar</a></li>'+
					'</ul>');
  }
}