Så funkar nervsystemet

Så funkar nervsystemet

Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Tack vare nervsystemet kan vi gå, tala och känna saker. Vid autoimmuna sjukdomar kan nervsystemet påverkas. Genom att förstå hur nervsystemet fungerar kan vi också förstå hur brist på antikroppar kan påverka känsel och rörlighet.

Skickar signaler

Det centrala nervsystemet utgörs av hjärnan och ryggmärgen. Det kan fungera som en radiosändare: hjärnan och ryggmärgen skickar små radiosignaler (nervimpulser) som fångas upp av mottagare (nerver) ute i kroppen. På så sätt får exempelvis våra muskler veta hur de ska röra sig. Det kallas för motorisk funktion.

Signaler kan också skickas åt andra hållet: från nerverna till hjärnan och ryggmärgen. Då innehåller radiosignalerna information om exempelvis känsel och synupplevelser. Det kallas sensorisk funktion.

Så ser nervsystemet ut

Nervcellen ser ut ungefär som en bläckfisk, med armar som sträcker ut från cellkroppen. Cellen finns i det centrala nervsystemet. Utskotten som löper ut i kroppen kallas axon. Utskotten sammanlänkar också olika nervceller. På så sätt kan de förmedla kontakt mellan cellerna. Det finns både korta och långa utskott. De längsta är över en meter.

Nervtrådar skyddas av fett

Vissa nerver är omgivna av myelin. Myelin är ett fett - innehållande protein som bland annat har till uppgift att skydda nerven. Det fungerar ungefär som en isolering. Myelinet täcker inte nerven helt och hållet. Det finns små mellanrum utan myelin med ett avstånd på en till två millimeter. Dessa kallas Ranviers noder.

Utöver att skydda nerven så har myelinet en annan viktig funktion: det bidrar i överföringen av nervimpulser. Eftersom myelin är ett fett kan det effektivt fortleda de elektroniska signalerna.

Antikroppar kan fastna på nerven

Immunförsvarets antikroppar – som egentligen har till uppgift att bekämpa smittor – kan binda vid nerven. De angriper och skadar myelinet. Följden blir att nervsignalen blir förstörd eller förvrängd.