Så funkar immunförsvaret

Immunförsvaret skyddar oss mot infektioner. Det bekämpar infektioner oavsett om de orsakas av bakterier, virus, svampar eller parasiter.

Immunförsvaret utgörs av vita blodkroppar. Sammanlagt finns över hundra miljarder vita blodkroppar i kroppen. De kan delas in i olika kategorier efter utseende och funktioner.

Första försvarslinjen – det ospecifika immunförsvaret

Det ospecifika immunförsvaret är medfött. Det ska förhindra smittämnen att komma in i kroppen och sprida sig. I försvaret ingår yttre barriärer som till exempel hud, slemhinnor och saltsyra i magsäcken, som genom en ogästvänlig miljö gör det svårare för smittämnen att ta sig in.

Till det ospecifika försvaret räknas vissa typer av vita blodkroppar såsom granulocyter, monocyter och makrofager.

Klicka på bilden för att se en större bild på hur immunförsvaret fungerar.

Specialisterna – det specifika immunförsvaret

Det specifika immunförsvaret är långsammare, men å andra sidan mer avancerat. Varje vit blodkropp är specialiserad och kan bara rikta in sig på ett smittämne (antigen).

Det specifika immunförsvaret är inte medfött. Det utvecklas när vi möter nya smittämnen eller blir vaccinerade. Då bildas så kallade minnesceller. Minnescellerna ger skydd om ett visst smittämne dyker upp igen.

Det specifika immunförsvaret utgörs av T- och B-lymfocyter. T-lymfocyternas delas in i två undergrupper: cytotoxiska T-lymfocyter (mördarceller) och T-hjälparceller.

Mördarcellerna är skickliga på att jaga, upptäcka och döda virusinfekterade celler eller cancer. En del mördarceller kan utvecklas till minnesceller.

T-hjälparcellernas samordnar och styr immunförsvaret. De gör det genom att utsöndra olika signalsubstanser.

B-lymfocyterna mognar i benmärgen. När de träffas av ett smittämne de känner igen omvandlas de till plasmaceller som producerar antikroppar.

Antikropparna kan som målsökande robotar binda och oskadliggöra ett smittämne. En aktiverad plasmacell kan bilda upp till 2 000 antikroppar per sekund.